OM ATT SÄGA NEJ - FÖR ATT KUNNA SÄGA JA

MÖJLIGHET TILL SJÄLVREFLEKTION
Jag fick en förfrågan om att åka till annan ort i Sverige, i maj månad nästa år, för att hålla i några pysselrelaterade workshops. Omedelbart kändes det som att, ja - varför inte?. Det hade väl varit kul att vara med på något sådant :).
Men som kom jag på mig själv, vid själva skrivandet av svaret, att det skulle gå stick i stäv med vad jag planerat för det första halvåret av 2016. Jag skulle ju dra ned på pyssliga aktiviteter, för att ge mer tid för mig själv.
Så jag fattade mod och skrev som det var.

Idag, dagen efter känns det riktigt bra, att ha lyckats säga nej - för att kunna säga ja till mig själv. 

MINSKAD SMÄRTA?
Igår hade jag en känsla av att problemet med hälen börjar lätta. Det är inte på långt när bra, men jag kan känna mig lite djärvare i mina steg. Glädjen i mig börjar titta fram igen.

Igår mindes jag också tillbaka på den tid när jag började följa den underbara boken "Göteborgarnas promenadguide", med ca 70 förslag på promenader i och utanför Göteborg. (jag har en äldre version av boken)

Jag har till och från genom åren besökt olika ställen - tagit  mig an det sköna i en promenad o s v. Sambon och jag har promenerat runt olika sjöar, som t ex Finnsjön, Delsjön, Sisjön, Surtesjön m fl.

Jag mindes också tillbaka till förra sommaren, när jag åkte ut till olika öar i Göteborgs skärgård.
Jag ägnade en dag åt vardera ö. Och det var helt underbart. Det var billig semester om någon :).



Brännö var min första anhalt och det var en helt underbar upplevelse som jag delade med min före detta kollega Sara. Jag fotopromenerade mig fram på ön och njöt i fulla drag av mina första semesterdagar :). Solen sken och det var en helt underbar dag med båttur m m.

Två dagar senare åkte jag till Styrsö med en annan före detta kollega, Anna. Det var en helt annan upplevelse av ö-liv. Jädrar, vad flakmoppar det körde omkring där...

Veckan därpå åkte jag till Donsö, för att hälsa på en pysselbekant, Christina. Jag tog mig inte an ön lika mycket som rensandet i hennes pysselstuga :).

Fyra dagar senare åkte jag till Vrångö, med min sambo Jani. Det blev mycket promenerat och upptäckt. En fantastisk dag, som började med en underbar lunch vid kajen.

Den tredje veckan blev jag inbjuden av en kollega till Asperö. Jag fick se på och i hennes nybyggda hus och drömde mig bort en stund. Det var en underbar upplevelse, som inleddes med en guidad promenad runt Asperö. Anne kan sin sak.


DRÖMMEN OM EN ANNAN SLAGS FRAMTID
Jag börjar längta efter att kunna promenera igen. Knäna och hälen vållar mig dock fortfarande bekymmer, så jag får börja i liten skala.
Jag har i alla fall börjat göra squats, för att börja vänja kroppen vid lite gymnastiska rörelser.
Jag kommer att lägga till nya rörelser (som jag kan göra hemma) allt eftersom jag upptäcker att kroppen klarar av dem :).

Och i morse kände jag också att det var fullt realistiskt att tänka sig att jag kan ha helt andra förutsättningar för att få ett bättre liv efter 50-årsåldern. Jag har ju nästan två år på mig att mejsla fram ett annat jag :).

• Ett  mål är att vara lättare - viktmässigt. 
• Ett annat är att jag är i mycket bättre fysisk form mot vad jag är idag. Jag vill inte veta av vare sig hälsporrar, ländryggs- knä- eller hälproblem. Fy fan, för att tillåta sig själv att jangsera så här. 
• Ett tredje mål är att jag är mer tillfreds med mig själv som person, och att jag kan titta på mig själv - inifrån och ut och tvärtom - utan att prata om mig själv på ett (omedvetet) nedvärderande sätt. Det börjar bli ganska tröttsamt att vara den här osäkra individen, nämligen. 
• Ett fjärde mål är att jag skall få ordning på min ekonomi och kunna unna mig minst en utomlandssemester om året. Jag vill upptäcka världen.